Humaniora

I den ämnesdidaktiska seminariegruppen "Humaniora", som Mattias Börjesson ansvarar för, ingår studenter med inriktning mot följande skolämnen: filosofi, historia och religionskunskap.

Seminarium 1: Nutida och historiska perspektiv på läroplaner

Till det första seminariet ska ni ha läst den ”allmänna delen” (det vill säga kapitel 1-2 gällande Lpo11/GY11) i läroplaner för grundskolan (Lgr69, s 10-40; Lgr11, 7-19) eller gymnasieskolan (Lgy70, s 7-32; Gy11, s 5-16) (beroende om du ska bli lärare i grundskolan eller gymnasiet). Under seminariet diskuterar ni först i mindre grupper läroplanens syn på vad skolan ska syfta till och hur den ska forma individen. Vi diskuterar läroplanen som en politisk kompromissprodukt, i vilken det är möjligt att spåra målsättningar och samhällsideal som härrör från olika politiska partier, politiska ideologier och ytterst krav från olika sociala grupper i samhället, samt hur dessa har förändrats över tid.

Redogör för de centrala samhälleliga målsättningar för skolan enligt respektive läroplan.
Vilka normer, kunskaper och kompetenser ska enligt respektive läroplan förmedlas till elever?
Vilka krav riktas till lärare i respektive läroplan?
Identifiera resonemang och begrepp i respektive läroplan som skulle kunna kopplas till inflytande från politiska ideologier (som exempelvis socialism, liberalism, konservatism).
Ange exempel på hur skolans syften och mål har förändrats över tid mellan Lgr69 och Lgr11 eller Lgy70 och Gy11.

Litteratur:

Samtliga:

Läroplaner för grundskolan (Lgr69; Lgr80; Lpo94; Lgr11) eller gymnasieskolan (Lgy70; Gy11 (Lpo11). Texterna finns i mappen "Ämnesdidaktik läroplaner" som du hittar under rubriken "Filer" i vänsterspalten.

Religionskunskap:

Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Kapitel ”Inledning”.

Historia:

Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Kapitel ”Den politiska dimensionen”.

Filosofi:

Filosofins didaktik. Filosofiska betraktelser om att lära sig tänka. Kapitel 6.

Seminarium 2: Kursplaner/ämnesplaner och humanioras existensberättigande

Under det andra seminariet på kursen fördjupar vi studiet av läroplaner genom läsning och diskussion om kursplaner/ämnesplaner. Inför seminariet ska du läsa för dig relevant kursplan/ämnesplan eller kursplaner/ämnesplaner (beroende på din inriktning av årskurs och ämnen i lärarprogrammet). I kursplanerna/ämnesplanerna redogörs hur staten/regeringen ser på skolämnens syfte, centralt innehåll, kunskapskrav och/eller betygskriterier.

Under första halvan av seminariet, efter en indelning i grupper efter ämnesinriktning (filosofi, religion och historia) förbereder varje ämnesgrupp en presentation utifrån följande frågeställningar:

Vilka huvudsakliga syften och mål med skolämnet anges i aktuell kursplan/ämnesplan?
Vad anges i aktuell kursplan/ämnesplan som centralt innehåll i skolämnet?
Vilka kunskaper, färdigheter, förmågor ska utvecklas hos eleven enligt aktuell kursplan/ämnesplan?
Vad framhålls som viktiga kunskaper, färdigheter och förmågor framhålls som viktiga vid betygsättning enligt aktuell kursplan/ämnesplan?

Under andra halvan av seminariet diskuterar vi skolämnens status och existensberättigande. Fördelningen av tid mellan olika skolämnen kan ses som en indikator på ämnets status, det vill säga i vilken utsträckning det värdesätts av samhället.

Hur många timmar (poäng) ges till ditt inriktningsämne, och vad kan man utifrån det uttala sig om dess status i skolan och samhället?
Ange argument som kan återfinnas i den ämnesdidaktiska litteraturen för relevansen (eller icke-relvansen) av ditt inriktningsämne i skolan.

Litteratur:

Första halvan:

Samtliga:

Respektive ämnesplaner eller kursplaner finns i dokumentmappen ”ämnesdidaktik” på GUL)

Andra halvan:

Filosofi: Filosofins didaktik. Filosofiska betraktelser om att lära sig tänka. Kapitel 13.

Religionskunskap: Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Kapitel 1.

Historia: Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Kapitel ”Den ämnesdidaktiska dimensionen”.

Seminarium 3: Ämnesdidaktik som forskningsfält och undervisningskonceptioner

Sedan 1980-talet har didaktik (åter) etablerats som forskningsfält i Sverige; först handlade forskningen mest om allmän didaktik om undervisningen former (HUR-frågan; fenomenografi) och innehåll (VAD-frågan; läroplansteori). Under 1990-talet fortsatte utvecklingen av didaktik som forskningsfält i och med att ämnesdidaktik etablerades som samlingsbegrepp för didaktisk forskning i respektive skolämne. Under seminariet diskuterar vi filosofi-, religions- och historiedidaktisk forskning och centrala frågeställningar, och ämneskonceptioner (det vill säga tongivande föreställningar om hur ämnet ska utformas i skolan) för respektive skolämne. Utifrån en indelning i ämnesgrupper behandlas följande frågeställningar:

Ge exempel på undervisningsfrågor och problemställningar som har behandlats inom historie-, religions-, och filosofididaktisk forskning.
Hur har dominerande föreställningar om innehåll och mål för respektive skolämne förändrats över tid?
Vilka tongivande konceptioner, dominerande samhälleliga föreställningar om hur ämnet ska utformas i skolan, uppmärksammas i litteraturen gällande respektive skolämne?
Vilka implikationer har tidigare angivna ämneskonceptioner för lärarens roll i undervisningen?

Litteratur:

Samtliga:

Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Kapitel 1.

Filosofi:

Filosofins didaktik. Filosofiska betraktelser om att lära sig tänka. Kapitel 5 och 6.

Three approaches to doing philosophy: a proposal for grouping philosophical exercises in classroom teaching.

Religionskunskap:

Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Kapitel 2, 5 och 8.

Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Kapitel 5.

Historia:

Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Kapitel ”Den ämnesteoretiska dimensionen” och ”historiedidaktikens byggstenar”. Utbildningshistoria. Kapitel 16.

Seminarium 4 – Undervisningsstrategier

En huvuduppgift för ämnesdidaktisk forskning är att ge lärare kunskap om undervisningsstrategier, en fördjupad förståelse möjliga undervisningskonceptioner och kritisk reflektion om ämnets utformning i skolan. Under seminariet diskuterar vi utifrån litteraturen olika möjliga undervisningsstrategier i respektive ämne. Inför seminariet läser varje student litteratur efter respektive inriktning. Under seminariet skapar vi ”tvärgrupper”, där samtliga tre ämnesinriktningar är representerade i respektive grupp. I dessa ämnesintegrerade tvärgrupper diskuterar ni likheter i litteraturen gällande möjliga undervisningsstrategier i historia, filosofi och religionskunskap; ni diskuterar också eventuella skillnader och specifika problem med undervisning i historia, filosofi och religion. Följande frågor kan fungera som ingång för diskussionen på seminariet:

Vilka exempel på undervisningsstrategier redogörs för i litteraturen?
Beskriv vad som kännetecknar respektive undervisningsstrategi.
Ge exempel på undervisningsstrategier som är likartade i litteraturen gällande historia, filosofi och religion.
Ge exempel på specifika undervisningsstrategier och/eller problem som är unika för respektive skolämne (historia, filosofi och religion).

Litteratur:

Samtliga:

Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Kapitel 6.

Filosofi:

Filosofins didaktik. Filosofiska betraktelser om att lära sig tänka. Kapitel 8, 9 och 12.

Three approaches to doing philosophy: a proposal for grouping philosophical exercises in classroom teaching.

Historia:

Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik. Del 2, ”Historieundervisning i praktiken”

Religionskunskap:

Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan. Kapitel 6, 7, 9, 11, 12 och 13.

Seminarium 5: examination (obligatorisk)

Muntlig redovisning av ämnesdidaktisk uppgift.

Uppgiften innebär argumentation och motivering av en planering av en lektion i ditt inriktningsämne. Du skall redogöra för lektionens syfte (VARFÖR-frågan), undervisnings-innehåll (VAD-frågan) och undervisningsstrategier (HUR-frågan). Samtliga val och överväganden ska motiveras utifrån resonemang i läroplan, kursplan/ämnesplan och litteraturen på kursen. Du ska använda någon form av visuell presentation (exempelvis PowerPoint). Varje student har cirka 10 minuter till sitt förfogande, vilket följs av en cirka 5 minuter gemensam diskussion i helgrupp.

Läsunderlag:

Samtlig litteratur under ovanstående seminarier i respektive ämnesdidaktisk inriktning
Styrdokument för valt skolämne

Ett skriftligt underlag, ca en A4-sida, inför den muntliga examinationen mailas till seminarieledaren.

Litteraturlista ämnesdidaktik humaniora

Samtliga

Läroplaner, kursplaner och ämnesplaner för grundskolan och gymnasieskolan.

Schüllerqvist, Bengt & Osbeck, Christina (Red.) (2009). Ämnesdidaktiska insikter och strategier: berättelser från gymnasielärare i samhällskunskap, geografi, historia och religionskunskap. Karlstad: Karlstad University Press. (urval)

http://www.divaportal.org/smash/get/diva2:438879/FULLTEXT01.pdf

Filosofi

Kienstra, N., Karskens, M. & Imants, J. (2014). The Philosopher as Teacher. Three Approaches to Doing Philosophy: A Proposal for Grouping Philosophical Excercises in Classroom Teaching. Metaphilosophy Vol. 45, No. 2, April 2014, 288 – 318.

http://www.readcube.com/articles/10.1111%2Fmeta.12085?r3_referer=wol&tracking_action=

preview_click&show_checkout=1&purchase_referrer=onlinelibrary.wiley.com&purchase_sit

e_license

Schaffar, Birgit (red.) (2012). Filosofins didaktik. Filosofiska betraktelser om att lära sig tänka. Stockholm: Thales.

Historia

Holmén, Janne (2011). Historia. I Esbjörn Larsson & Johannes Westerberg (red.):

Utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.

Hermansson Adler, Magnus (2009). Historieundervisningens byggstenar: grundläggande

pedagogik och ämnesdidaktik. (2. uppl.) Stockholm: Liber.

Religion

Löfstedt, Malin (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan.

(1.uppl.) Lund: Studentlitteratur.