OBSERVERA digital studiehandledning. Denna sida ändras kontinuerligt under kursens gång. Vid utskrift är det viktigt att hålla koll på sådana förändringar i studiehandledningen här på Canvas.

 

Ändringar

Inga ändringar ännu

- - -

Ansvariga lärare

För frågor om vetenskapsteorimoment i kursen (examinationsuppgift 2.2): Ingemar Bohlin,0768672501, ingemar.bohlin@gu.se

För frågor om kritisk granskning av kvalitativa metoder (examinationsuppgift 2.1): Morten Sager, 031-786 47 22 eller Terese Bondas terese.bondas@nord.no

Kursansvarig lärare: Lisbeth Claesson, Tfn 031-786 5705, lisbeth.claesson@neuro.gu.se

För frågor om programmet som helhet: Morten Sager, Tfn 031-786 47 22,  morten.sager@theroysc.gu.se     

Format och formalia i inlämningsuppgifter

I samtliga uppgifter skall Harvardsystemet användas med referens i texten inom parantes som anknyter till referenslista genom efternamn och årtal. Se mer under DENNA SIDA och klicka på Harvard för att få fram rätt referenssystem. Observera att evidensprogrammet tillämpar en variant på Harvardsystemet där referenser i allmänhet SKA INNEHÅLLA OCKSÅ SID- (ELLER KAPITEL-) HÄNVISNING. Detta bl a för att underlätta källgranskning av medstudenter och lärare. Det är endast när en författare eller ett verk åsyftas i stort, som sida eller kapitel kan utelämnas. 

Alla uppgifter skall ha titel och författares namn i sidhuvud (på varje sida). Namnet på den fil som skickas in via Canvas skall innehålla ”Ditt namn_kurskod/Examinationsuppgift x" exv "Morten Sager_EV2102_Version 1 exuppgift 2.1".

Introduktion till kursen med Morten Sager:

Inlämningar, seminarier, examination och studietakt

Nedan framgår att exuppgift 2.1 görs i par om två (eller tre i vissa fall). Ni behöver en tydlig plan för att som grupp hinna med att a) söka och hitta lämpliga studier, b) granska egen studie, c) granska den andras granskning, d) renskrivning av arbetet. Examinationsuppgift 1.2 görs individuellt. (OBS: i undantagsfall, exempelvis om granskningspartner blir sjuk eller slutar kursen, kan 2.1 göras individuellt.)

Alla inlämningar – förutom avslutande slutinlämningar – är frivilliga. De är en möjlighet för synpunkter och återkoppling muntligt i seminarier – eller vid distansläsning skriftligt via Canvas och e-post. Inlämningar görs i tre steg för att möjliggöra en lärandeprocess och successiva revideringar av texterna. Bedömning av den sista inlämningen utgör examinationen.

Inlämningsflöde:

1. a) Först finns möjlighet att lämna in en förberedande övningsuppgift för exuppgift 2.1 och en preliminär version av exuppgift 2.2. b) Efter inlämningar läses den inlämning som finns under ens egen inlämning och kommentarer på denna lämnas inom två dygn.
2. Första versionerna av exuppgift 2.1 och 2.2 behandlas gemensamt på nästa seminarium.
3. a) Sedan ges möjlighet för en andra version av exuppgift 2.1 och 2.2. b) Efter inlämningar läses den inlämning som finns under ens egen inlämning och kommentarer på denna lämnas inom två dygn.
4. Andra versionerna av exuppgift 2.1 och 2.2 behandlas gemensamt tillfället efteråt i december eller i början av januari (inlämning enligt schema).
5. Sist lämnas en slutversion av exuppgift 2.1 och 2.2 enligt schema.

Du väljer själv om du vill lämna in slutinlämningen i januari eller i december. Dock: eftersom exuppgift 2.1 görs i grupp behöver ni prata ihop er om tidig eller sen inlämning samt ev. deltagande i seminarium.

Om du vill ha ännu mer tid för skrivande av uppgifterna kommer vi att ordna med en inlämning i februari eller mars också. Säg till läraren om detta i så fall. De seminarier som är planerade nu ligger november - januari, men detta kan bli för hög takt för den som vill läsa kursen på 25%.

Examinationsuppgift 2.1 (aktör)

Examinationsuppgift 2.1 görs i två steg som lämnas in separat där det första, förberedande steget görs individuellt och det andra i grupp.

Delinlämning 1 (individuell)

Sök upp 3 kvalitativa studier. Om du har gått någon tidigare delkurs på evidensprogrammet får dessa studier mycket gärna beröra samma "P" (problem) och någorlunda samma "I" (intervention) som du arbetat med tidigare. Valet av studierna skall motiveras och deras olika karaktär och lämplighet för din fråga (P och I, ev. O) skall diskuteras. Skriv ca 2 sidor. Syftet är att bekanta sig med relevant kvalitativ litteratur inför delinlämning 2.

Läs igenom en artikel som läraren har valt. Artikeln kommer att användas för genomgång av granskningsmallen:

Hallberg, L R-M & Strandberg M: Health consequences of workplace bullying experiences from the perspective of employees in the public sector. International Journal of Qualitative Studies on Health and Wellbeing 1,2, 109-119.

Granskningsmallen heter CASP Qualitative Checklist och kan laddas ned här http://www.casp-uk.net/casp-tools-checklists (Links to an external site.) För att förstå  mallen och arbetet med bedömning är den viktigaste litteraturen den följande:

Dixon-Woods, M., Shaw, R.L., Agarwal, S., Smith, J.A. (2004). The problem of appraising qualitative research. Quality and Safety in Health care 13,223-225.

Tong, A. Sainsbury, P. & Craig, J. (2007) Consolidated criteria for reporting qualitative research (COREQ) Int J Qual Health Care, 19,6,349-357

Sökning och motivering och laddas upp på Canvas i lämplig mapp enligt schema ca tre dagar innan seminariet. Denna inlämning och efterföljande seminarium syftar till att vara ett stöd för studenten i lärandeprocessen och förståelsen för olika typer av kvalitativa studier. (Den är obligatorisk men kan lämnas in under hela kursen fram till slutinlämning).

Var lämnar ni in utkast och kommentarer?

Inlämningar av utkast och kommentarer sker i en "grupp" som heter Inlämningar av utkast. För att komma dit klickar du på Grupper (se allra vänstraste kolumnen) och välj gruppen Inlämningar av utkast. När du klickat till den gruppens hemsida finns det  i Filer i "näst vänstraste" kolumnen Mappar för inlämningarna med namn på aktuellt seminarium.

Din inlämning läses av en medstudent som har lämnat in filen ovanför i mappen (OBS: gäller ej första inlämningen av uppgift 1.1, alltså statistiskfrågan). Själv läser du alltså den inlämning som gjorts nedanför din, såvida du inte är längst ned i mappen. Då läser du inlämningen högst upp.

OBS: notera att då måste filerna i mappen sorteras på "Datum Skapat" så att den tidigaste inlämningen hamnar högst upp. Annars funkar inte den här ordningen.

Delinlämning 2 (grupp)                                                     

Vid andra kurstillfället bildas läspar ("grupper") där varje person i läsparet väljer ut en kvalitativ studie. Enklast är att välja någon av de tre studier som man har tagit fram i delinlämning 1, men det väljer varje person själv. Liksom i tidigare delkurs handlar det om att fungera som ett "granskningspar" där man läser varandras studier och gör sin egen granskning. Granskningarna kombineras sedan för att se var svårigheter och oenigheter finns och resulterar i en gemensam text (som då återger respektive granskning, se mer nedan för detaljerade instruktioner om texten). Respektive grupp lägger upp sin text enligt instruktioner nedan på Canvas i lämplig mapp enligt schema.

Seminarium om andra versionen

Vi möts i mindre grupper till seminarier om de olika versionerna av studieuppgifterna. Varje student förbereder sig inför respektive seminarium genom att läsa de andra studenternas inlämningar, speciellt den inlämning som är under sin egen i inlämningsmappen. (Läs också på lite extra i den som är ytterligare ett snäpp nedanför ifall den kommentatorn inte kan vara närvarande så flyter seminariet bättre.) Läs och skriv kommentarer som inom två dygn postas (senast kl 8) i lämplig mapp på Canvas. Då kommer författaren/författarna att kunna ta del av alla kommentarer innan seminariet vilket ökar skärpan i seminariet och intensifierar lärandeprocessen. (Inför andra seminariet behöver din läsning och dina kommentarer utgå från rättningsmallen som är infogad i "Struktur på exuppgiften".) Tanken är att tillsammans arbeta oss fram till hur dessa begrepp skulle kunna användas för att bättre förstå de olika karaktärer som professioners kunskap har och de olika uttryck som evidensbasering inom skilda professioner därmed tar sig.

Sedvanlig ordning på seminariet: 1. Kort intro av opponent. 2. Godkännande eller kommentar av respondent. 3. Hjälpsamma kommentarer av opponent utifrån bl a rättningsmall. 4. Därpå följande samtal med respondent, övriga deltagare och lärare.

Slutinlämning

Grupperna lägger upp sina texter enligt schema antingen i december eller i slutet av januari kl 8.00 enligt nedan via canvas.

Struktur på exuppgiften

Examinationsuppgiften genomförs i grupp om 2 personer där huvudansvaret för respektive del ska framgå klart. Den innebär att ni söker i databaser och väljer 2 kvalitativa studier, som har anknytning till ett specifikt område inom era verksamheter och gärna får beröra samma "P" och "I" som i tidigare uppgifter. I de fall där de två personerna granskar två helt olika studier är det i huvudsak granskningsmomentet som är gemensamt.

Uppgiften består av tre delar, förutom att söka fram studier, (1) göra en beskrivning av ett problemområde, (2) en bedömning av studiers vetenskapliga kvalitet  och avslutningsvis (3) en konklusion. Referenser enligt Harvardsystemet anges i texten. Efter respektive del anges en "rättningsmall" som visar vad ni bör tänka på när ni skriver uppgiften och också när ni läser och kommenterar medstudenters uppgifter. OBS: ingen uppgift är perfekt eller kan täcka in samtliga aspekter, bl a pga tidsbrist och de begränsningar som ligger i kursformatet. (Men det gäller även SBU-rapporter o dyl.) Trots detta finns det mycket att lära på att diskutera det som inte finns med i en uppgift.

1) Beslutsproblem: I den här delen bearbetar du ett konkret beslutsproblem som du vill bemöta. Presentera den verksamhet och det beslutsproblem som ska behandlas. Huvudsaken är att fenomenet (som kan vara en intervention eller en diagnos t ex) och problemet framgår tydligt. Presentera också det PICO som din sökning och granskning utgår från. Redogörelsen kan innehålla exempelvis:

• Kort beskrivning av den (de) målgrupp(er) eller problematik(er) som arbetet gäller.
• Kort beskrivning av de interventioner/metoder som kan användas idag.
• Kort beskrivning av den intervention/metod som du ska fördjupa dig i.

Rättningsmall: Ges tillräcklig information för att man ska förstå problemområdet och beslutsproblemet? Definieras begrepp som kan vara svårbegripliga på ett klart och korrekt sätt? 

2) Bedömning av vetenskaplig kvalitet: I den här delen ska du ta fram det vetenskapliga stödet för effekt av en intervention/metod som bemöter problematiken. Framtagningen av vetenskapligt stöd är ofta mer strukturerad än det beslutsproblem som du redogjort för ovanför. Ofta finns det fler valmöjligheter och komplikationer i beslutsproblemet än vad som "får plats" i forskningen som du söker upp för att få ett vetenskapligt underlag. Det vetenskapliga underlaget ska i detta fall utgöras av två kvalitativa studier. Följande skall ingå:

• Kort redogörelse av er sökning (frågeställning, sökord, databaser, träffar, valda artiklar och dess relevans).
• Tabellering. Sammanfattning (i tabellform) av innehållet i studierna (dessas syfte, metod och resultat). Se MALLLyssna.
• Kvalitetsgranskning av respektive studie med hjälp av CASPs granskningsmall. Respektive utfallsmått (outcome) som tas upp ska alltså vara granskat av två studenter. Det betyder att varje student ska granska kvaliteten i två studier vad gäller totalt två utfallsmått, en per studie, dels genom närläsning och granskning av sin egen studie och dels genom granskning av den andra personens genomförda granskningsmall. I varje granskningmall ska framgå vem som gjort vilken granskning.
• Skriv även brödtext till tabellerna som leder läsaren igenom ert arbete där ni exempelvis redovisar de viktigaste resultaten.
• Granskningstabell. Här sammanställer ni översiktligt resultaten av granskningsmallen. Se exempelvis den granskningstabell som Michele Simpson och Emelie Askaner använde i deras uppgiftLyssna. (Notera att den terminen användes Malteruds mall och denna gång använder vi CASP, så det går inte att kopiera Simpsons och Askaners mall rakt av.)
• Kommentarer. Ange kommentarer i anslutning till granskningstabellen där ställningstaganden motiveras. Oenigheter i granskningarna lyfts fram och diskuteras och val av gemensam bedömning kommenteras. Dessa kommentarer och diskussioner är viktiga för att läsare ska kunna förstå hur ni har tänkt och vad som ligger bakom era bedömningar. Det är viktigt att redovisningen görs för ett specifikt outcome (eller motsvarande). Kvalitetsbedömningen görs alltså ej för studien som helhet.

Rättningsmall:

• Beskrivs sökningen klart och tydligt, även de delar som har föregått på ett oväntat sätt? Saknas uppenbara sökord? Vid en upprepning av sökningen nås samma resultat?
• Är tabellen tydlig och har tillräckligt mycket tagits med i tabellen (dvs inte för mycket vilket skapar rörighet och inte för lite vilket kan göra tabellen alltför "oinformativ").
• Är det tydligt vilket utfall kvalitetsgranskningen gäller? Framgår de viktigaste aspekterna i bedömningarna? Framgår även oenigheter i granskningsparets bedömning?
• Finns granskningstabell enligt instruktion för överskådlig sammanställning?

3) Konklusion: I denna avslutande del sammanfattar ni ert arbete och formulerar en slutsats. Följande behöver redovisas:

• Sammanfattning. Del 1-2 knyts ihop, dvs ni återknyter till det eller de problem ni introducerat i del 1 och presenterar en samlad bedömning av respektive studie/utfall. De viktigaste argumenten för ert ställningstagande redovisar ni här. Slutsatserna bygger framför allt vidare på era kommentarer till respektive fråga i granskningsmallen, men här är ni mer sammanfattande. Observera att beslutsproblemet troligen inte helt besvaras av den vetenskapliga granskningen eftersom de vetenskapliga studierna ofta gäller en mindre del av ett beslutsproblems alla delar.

Rättningsmall: Är sammanfattningen och bedömningen tydlig? Knyts de viktigaste delarna från uppgiften ihop eller saknas någon viktig aspekt? Har ett eventuellt "glapp" mellan beslutsproblem och det vetenskapliga underlaget uppmärksammats och diskuterats?

 

Examinationsuppgift 2.2 (analytiker)

Om examinationsuppgift 2.2 med Morten Sager:

Nedanstående frågor besvaras med utgångspunkt från kurslitteratur som är angiven till uppgiften samt, om möjligt, de problem eller de interventioner som behandlats i exuppgift 1.1 och 2.1. Slutinlämningen ska motsvara 1400 ord (3 sidor). Ange referenser i texten enligt Harvardsystemet. Se gärna på bedömningskriterierna i rättningsmallen. Det finns flera möjligheter att lämna in utkast på exuppiften och diskutera sina texter.

Var lämnar ni in utkast och kommentarer?

Inlämningar av utkast och kommentarer sker i en "grupp" som heter Inlämningar av utkast. För att komma dit klickar du på Grupper (se allra vänstraste kolumnen) och välj gruppen Inlämningar av utkast. När du klickat till den gruppens hemsida finns det  i Filer i "näst vänstraste" kolumnen Mappar för inlämningarna med namn på aktuellt seminarium.

Din inlämning läses av en medstudent som har lämnat in filen ovanför i mappen (OBS: gäller ej första inlämningen av uppgift 1.1, alltså statistiskfrågan). Själv läser du alltså den inlämning som gjorts nedanför din, såvida du inte är längst ned i mappen. Då läser du inlämningen högst upp.

OBS: notera att då måste filerna i mappen sorteras på "Datum Skapat" så att den tidigaste inlämningen hamnar högst upp. Annars funkar inte den här ordningen.

Delinlämning 1

Första versionen av uppgiften laddas upp på Canvas i lämplig mapp tre dagar innan seminariet. Denna inlämning är ej obligatorisk utan en möjlighet till respons och vidare utveckling. Samtliga frågor behöver därför ej vara besvarade. Ordantalet är heller inte begränsat till 1400 ord. Uppgiften diskuteras vid seminarium. Inför detta läser varje student två andra inlämningsuppgifter för att kunna komma med reflektioner och synpunkter på dessa. Utgå från bifogad rättningsmall. Syftet med läsningen är att se hur andra studenter har sett på frågorna och besvarat dem samt att reflektera över vad som är hög kvalitet i denna typ av text.

Delinlämning 2

Andra versionen av exuppgift 2.2 behandlas i seminarium enligt schema. Den lämnas in via Canvas i lämplig mapp ca tre dagar innan seminariet enligt schema.

Seminarier

Varje student förbereder sig inför seminariet genom att läsa de andra studenternas inlämningar, speciellt den inlämning som är under sin egen i inlämningsmappen. (Läs också på lite extra i den som är ytterligare ett snäpp nedanför ifall den kommentatorn inte kan vara närvarande så flyter seminariet bättre.) Läs med hjälp av rättningsmallen nedan och skriv kommentarer som inom två dygn postas (senast kl 8) i lämplig mapp. Då kommer författaren att kunna ta del av alla kommentarer innan seminariet vilket ökar skärpan i seminariet och intensifierar lärandeprocessen.

Sedvanlig ordning på seminariet: 1. Kort intro av opponent. 2. Godkännande eller kommentar av respondent. 3. Hjälpsamma kommentarer av opponent utifrån bl a rättningsmall. 4. Därpå följande samtal med respondent, övriga deltagare och lärare.

Slutinlämning

Studenter lägger upp sina slutgiltiga texter ca en vecka efter seminariet enligt schema (alternativt i slutet av terminen enligt schema) via Inlämning av exuppgift 2.2.

Frågor och rättningsmallar

Frågorna och rättningsmallen följer de huvudkompetenser som kursens lärandemål syftar till:

• Redogöra för begrepp
• Diskutera, reflektera och analysera
• Kritiskt argumentera

a) Vad innebär "objektivitet" i de olika betydelser som förekommer i litteraturen?

Rättningsmall: Är förklaringen begriplig? Saknas någon viktig aspekt av objektivitet som nämns i litteraturen?

b ) Vad syftar begreppsparet formalisering och bedömning på såsom begreppen används i litteraturen?
Rättningsmall: Är de använda definitionerna klara, tydliga och heltäckande?

c) Vilka typer av objektivitet och vilken balans mellan formalisering och bedömning kan du identifiera inom evidensrörelsen och inom din egen verksamhet (om du har någon)?
Rättningsmall: Görs det tydligt precis vad inom  objektivitetstyperna/formalisering/bedömning som anknyter till vissa delar av (historiska eller samtida) företeelser inom evidensrörelsen och den nämnda verksamheten? Är texten "tät", dvs finns det en stor detaljrikedomen som visar upp oväntade aspekter av evidensbaseringens historia eller praktik?

d) Typ av objektivitet och balans mellan formalisering/bedömning  i forskningsmetoder i vetenskaplig artikel.

I de artiklar du har granskat i aktörsgranskningen (exuppgift 2.1) i denna kurs (och ev. tidigare kurser på evidensprogrammet, såsom exuppgift 1.1) har vissa insatser studerats med hjälp av vissa metoder. Använd nu begreppen från litteraturen för att analysera de metoder som används för att studera insatsernas effekter i den artikel du använt i exuppgift 1.1 .

Rättningsmall: Framgår det tydligt varför en viss objektivitetstyp knyts till den forskningsmetod som används i den vetenskapliga artikeln? Förekommer en argumentation som bemöter möjliga motargument? Finns det en medvetenhet om vad som talar emot den valda analysen?

e) Konflikt eller konvergens mellan objektivitetstyp i evidensrörelsen, forskning och i verksamhetens arbetssätt.

Här kombinerar du analysen i c) och d) för att säga något om huruvida i) evidensrörelsens ideal om objektivitet eller formalisering och ii) forskningens objektivitetstyp och balans mellan formalisering/bedömning står i konflikt eller matchar iii) de objektiviteter och kombinationer av formalisering/bedömning du kan urskilja i din verksamhet. (Det räcker dock att analysera relationen mellan två av dessa fenomen, exv ii) och iii) eller i) och iii). )

Tips: Oavsett vilken typ av objektivitet du som analytiker kan urskilja kan det finnas vissa aspekter av en verksamhet som ges utrymme och vissa saker som nedprioriteras pga det objektivitetsideal som råder inom forskning och styrning inspirerad av evidensbasering. Beskriv gärna styrkor och svagheter med de metoder som används i de vetenskapliga studierna och i skapandet av rekommendationer och andra styrinstrument. Osynliggörs bedömningskomponenter som du menar är viktiga? Vilken typ av objektivitetsideal skulle verksamheten behöva utmanas av (exempelvis genom användning av forskningsmetoder) för att öka kvaliteten?

Här ett exempel på hur analysen kan utformas med ett fokus på enbart relationen ii) forskning och iii) verksamhet. Möjliga kombinationer i analysen skulle t ex kunna vara: I) Forskningen är starkt formaliserad, men verksamheten arbetar med svårformaliserade ansatser som är beroende av bedömningar så forskningen har svårt att göra rättvisa åt verksamhetens faktiska kvalitet, II) Forskningen är starkt formaliserad. Även om verksamheten inte är det (än) skulle den kunna förbättras genom att utvärderas genom sådan forskning, III) Forskningen är starkt formaliserad och passar utmärkt för de starkt formaliserade metoder vi har hos oss. IV) Forskningen har stora inslag av bedömning och passar väl med de vaga metoder som vi använder oss av. V) Forskningen är alldeles för ostrukturerad för att faktiskt ge oss underlag att förstå vilka av våra insatser som är bättre än någon annan. Mer formalisering behövs!

Ovan nämndes alltså enbart hur relationerna mellan forskning och verksamhet kan variera. Ännu mer intressant blir analysen givetvis om den kompletteras med reflektioner över hur forskning och verksamhet relaterar till evidensrörelsens kunskapsideal.

Den text där en sådan analys tydligast föreskrivs är Sager och Bohlins avslutande kapitel. Den  genomförs fullskaligt av Allan Lidström i hans masteruppsats: Masteruppsats_Allan_Lidström.pdf (även om hans fokus delvis skiljer sig från vissa av frågorna i den här examinationsuppgiften).

Exempel på tillämpning av objektivitetsbegrepp med Allan Lidström:

Litteraturlista VT2110 del 2 tillika EV2102

Kurslitteratur och vetenskapsteoretiska begrepp med Ingemar Bohlin: