Välkommen till FT1100, Teoretisk filosofi: Grundkurs

 

Introduktionstillfället

Introduktionen äger rum den 3 september, kl. 9:00-11:00 i sal T302, på Olof Wijksgatan 6 i Göteborg. Karta finner du här.

Vid detta tillfälle presenteras de olika delkurserna, och du får veta vad de handlar om, hur de är upplagda och hur de examineras. VI avslöjar också något om godsakerna vi sparat åt dem som sedan väljer att fortsätta läsa teoretisk filosofi ytterligare en termin. Dessutom får du en drös insidertips om hur man praktiskt bär sig åt för att läsa och skriva filosofi.

Information som har mer med din roll som student och mindre med just grundkursen i teoretisk filosofi att göra ges vid ett separat tillfälle senare i veckan.

 

 

Schema: länk 

 

Information som blir tillgänglig när du är registrerad

När du är registrerad på kursen kan du logga in här i Canvas. Då får du också tillgång till kursmaterial av olika slag. Du når då upphovsrättsskyddat material som texter och filmer, liksom läsanvisningar, instuderingsfrågor, övningsuppgifter och examinationsuppgifter.

För att komma åt detta material klickar du på någon av länkarna »Moduler» eller »Filer» i spalten till vänster. »Moduler» för dig till en sida med länkar till respektive delkursmodul; dessa moduler innehåller mer information om var sin delkurs, inklusive länkar till digitalt material.  »Filer» för dig till en sida med mappar för varje delkurs; mapparna innehåller material till var sin delkurs.

 

Kursplan

Kursplanen finner du i Göteborgs universitets kursplanedatabas när du söker på kurskoden.

 

Studentresurser på nätet

Du har säkert redan hittat Göteborgs universitets studentportal. Där hittar du bland annat sidor som Akademihälsan och Studera med funktionshinder. På institutionens hemsida finns information om FLoVs studentgrupp och annat, Student vid institutionen.

Som student har du också stor glädje av universitetsbiblioteket, liksom av kunskap om hur man undviker fusk och plagiering. Inom filosofi är The Internet Encyclopedia of Philosophy och The Stanford Encyclopedia of Philosophy två centrala digitala resurser för studenter, lärare och forskare.

 

FT1100 i korthet

Grundkursen i teoretisk filosofi består av fem moment.

• Introduktion till teoretisk filosofi (itf) ger en första bild av hur filosofer arbetar med teoretiskfilosofiska problem. All vettig filosofisk verksamhet kräver oundgängligen att man tänker klart kring semantiska och logiska frågor och har ett vaket öga för poängerna och fallgroparna i filosofisk argumentation. Detta börjar vi öva på redan från första veckan. Grundläggande filosofisk semantik och filosofisk logik introduceras, liksom enkla tillämpningar av dessa tankeverktyg. Samtidigt övar vi närläsning och tolkning av filosofiska originaltexter för att få in känslan för ett filosofiskt tänkesätt. De färdigheter som tränas på delkursen är även av oerhört stort värde i vilka andra studier som helst oavsett ämne liksom för att bilda sig välgrundade uppfattningar i alla samhällsfrågor oavsett ämne och kan med fördel användas i alla arbetsuppgifter som kräver analytiska intellektuella förmågor. Så det så.

• I momentet Klassiska problem (kp) gör vi valda nedslag i filosofihistorien. Momentet är inte tänkt att ge en översikt över filosofins idéhistoria eller att presentera en bild av den västerländska filosfins utveckling genom tiderna utan vi diskuterar en handfull viktiga filosofiska idéer, problem och diskussioner som varit med och format den teoretiska filosofin sådan den ser ut i dag.

• Momentet Modern filosofi (modfil) presenterar några av den västerländska filosofins huvudlinjer under 1900-talet. Filosofer ur så väl den analytiskfilosofiska som den kontinentalfilosofiska traditionen figurerar. Särskilt fokus ligger på områdena språkfilosofi och vetenskapsfilosofi.

• I terminens avslutande moment, Kunskapsteori (qt), studerar vi några viktiga moderna kunskapsteoretiska diskussioner framför allt kring epistemiskt berättigande, men även kring exempelvis skepticism, relativism.  

• Samtidigt som, och ihop med, modfil och qt löper momentet Filosofiska övningar (flex). Det bygger vidare på den grund som lagts under itf. Nu genomför dock studenterna mer självständiga närläsningar och tolkningar av till viss del mer avancerade texter som alla anknyter nära till innehållet i modfil och qt.

Kursen inleds med en introduktionsföreläsning av Anna-Sofia Maurin 

 

Kurslitteratur

Kursböcker

Följande böcker behöver du låna eller köpa:

• Johansson, L.-G., Ekenberg, T., Masterton, G., & Remes, P.: Kunskapsteori. En introduktion till vetande, berättigande och sanning (Studentlitteratur 2014)
• Marc-Wogau, Konrad (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Antiken Medeltiden Renässansen. Stockholm: Bokförlaget Thales.
• Marc-Wogau, Konrad (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. 1600-talet 1700-talet. Stockholm: Bokförlaget Thales.
• Marc-Wogau, K., Gustafsson, M., & Carlshamre, S. (Red.). (2010). Filosofin genom tiderna. 1900-talet. Före 1950 (2 rev. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales.
• Marc-Wogau, K., Bergström, L., & Carlshamre, S. (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Efter 1950 (2 rev. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales. [används redan i Introduktion till teoretisk filosofi]

Digitala resurser

Litteratur etc. under rubriken »Digitala resurser» är åtkomlig på olika sätt vida den här Canvas-aktivitetens slutna sidor när du väl registrerat dig på din kurs.

1. Introduktion till  teoretisk filosofi (itf) 

Kursbok

• Marc-Wogau, K., Bergström, L., & Carlshamre, S. (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Efter 1950 (2 rev. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales.

Digitala resurser

• Andersson, J., & Furberg, M. (1969). TV-tittaren och partiduellerna. Kapitel 2. Principerna för allvarligt tal. Stockholm: Sveriges Radio. 3s.

• Andersson, J., & Furberg, M. (1972,1984). Språk och påverkan. 1. Begreppet talsituation. Stockholm: Bokförlaget Thales. 6 s.

• Bennet, C., Haglund, B., & Westerståhl, D. (1980). Logik – en introduktion. Göteborg: Institutionen för filosofi, Göteborgs universitet. 96 s.

• Føllesdal, D. et al. (1993,2001). Argumentationsteori, språk och vetenskapsfilosofi. Kapitel 8. Tolkning och precisering. Stockholm: Bokförlaget Thales. 9 s.

• Gettier, E. (1963). Is Justified True Belief Knowledge?. Analysis, 23 (6), 121–123.
• Haglund, B., & Westerståhl, D. (2001). Lösa bitar semantik. Göteborg: Institutionen för filosofi, Göteborgs universitet. 31 s.
• Larsson, F. (2017). Felix kassa argument. Opublicerat manuskript, institutionen för filosofi lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. 3 s.

• Næss, A. (1970). Empirisk semantik. Kapitel VI. Saklig debatt. Stockholm: Läromedelsförlagen, Svenska bokförlaget. 15 s.

• Putnam, H. (1999). Brains in a Vat, Skepticism. A Contemporary Reader, Oxford University Press, (Originalarbete publicerat 1981), s. 27–42.

• Vaughn, L. (2006). Writing Philosophy. A Student’s Guide to Writing Philosophy Essays. Chapter 1. How to Read Philosophy. New York, Oxford: Oxford University Press. 16 s.

Samtliga ovanstående arbeten hittar du, när du är registrerad, i mappen »itf kurslitteratur» i mappen »Dokument» under rubriken »Aktivitet» i marginalen till vänster på sidan.

Ytterligare material som tillhandahålls av läraren och/eller via webben kan tillkomma.

2. Klassiska problem (kp)

Kursböcker

• Marc-Wogau, Konrad (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. 1600-talet 1700-talet. Stockholm: Bokförlaget Thales.
• Marc-Wogau, Konrad (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Antiken Medeltiden Renässansen. Stockholm: Bokförlaget Thales.

(För dessa två volymer i serien FIlosofin genom tiderna gäller att samtliga tidigare utgåvor också går att använda.)

Digitala resurser

Nedanstående arbeten hittar du i Dokument, i mappen kp kurslitteratur när du är registrerad på kursen.

• Carlshamre, S. (2006). Filosofi eller historia? Lychnos. Årsbok för idé- och lärdomshistoria, s. 179–192.
• Larsson, F. (2016). Lösa bitar Aristoteles. Opublicerat manuskript, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
• Larsson, F. (2016). Lösa bitar Kant. Opublicerat manuskript, institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.

Ytterligare material som tillhandahålls av läraren och/eller via webben kan tillkomma.

3. Modern filosofi (modfil)

Kursböcker

• Marc-Wogau, K., Gustafsson, M., & Carlshamre, S. (Red.). (2010). Filosofin genom tiderna. 1900-talet. Före 1950 (2 rev. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales.
• Marc-Wogau, K., Bergström, L., & Carlshamre, S. (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Efter 1950 (2 rev. uppl.). Stockholm: Bokförlaget Thales.

Digitala resurser

Utdrag ur

• Lübcke, Poul (et al) (red.): Vår tids filosofi. Filosoferna. De filosofiska strömningarna. En uppslagsbok. Del 2. Vetenskap och språk – anglosaxisk filosofi (översättning Per Bauhn) (Stockholm: Forum, 1991), s. 401–426,  432–438, 444–522, 529–549, 557–594, 608–630, 669–703 (ca. 220 s.)

Originaltexter

• Hacking, Ian: ’Varför fråga vad?’, i Social konstruktion av vad? (översättning Bengt Hansson) (Stockholm: Thales, 2000), s. 13–2.
• Hacking, Ian: utdrag ur The Social Construction of What? (Cambridge, Mass.: Harvard Univ. Press, 1999), s. 20–34
• Hempel, Carl: ur Vetenskapsteori (Lund: Studentlitteratur, 1974), s. 18–32, 38, 56–58
  
• Husserl, Edmund: ur Logiska undersökningar. Bd 3, Undersökningar kring kunskapens fenomenologi och teori V-VI (öv. Jim Jakobsson) (Stockholm : Thales, 2002) (ca 15 s.)
• Kuhn, Thomas S.: utdrag ur The Structure of Scientific Revolutions (2. utökade uppl.) (Chicago: University Press of Chicago), s. 23–27, 35–38, 52–57
  
• Kuhn, Thomas S: utdrag ur De vetenskapliga revolutionernas struktur (översättning Örjan Björkhem) (Lund: Doxa, 1979), s. 148-154, 160–167
• Peirce, Charles S.: ’Hur våra idéer kan göras klara’ (öv. Hjalmar Wennerberg), i Filosofin genom tiderna. 1800-talet  (red. Konrad Marc-Wogau) (Stockholm: Bonniers, 1965/Stockholm: Thales, 1993), s. 252–269
  
• Popper, Karl: ’Sanning och närmandet till sanning’, i Popper: kunskapsteori, vetenskapsteori, metafysik, samhällsfilosofi. Karl R. Popper i urval (red. David Miller) (öv. Björn Dahlström & Roland Martinsson) (Stockholm : Thales, 1997), s. 193–211
• Quine, Willard Van Orman: ur Strävan efter sanning (Nya Doxa, 1993), s. 17–34.
• Strawson, Peter Frederick: ”On Referring”, i Mind, vol. 59, nr 235 (1950), s. 320–344 
• Wittgenstein, Ludwig: ur Filosofiska undersökningar (öv. Anders Wedberg) (Stockholm: Bonniers–Aldus Akademi, 1978) (ca. 15 s.)
  
• Waismann, Friedrich: ’Verifiability’, i How I See Philosophy (ed. Rom Harré) (London: MacMillan, 1968), s. 39–52

4. Filosofiska övningar (flex)

         Flex 1

  Gadamer, H G: "Om förståelsens cirkel" i Marc-Wogau, K., Bergström, L., & Carlshamre, S. (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Efter 1950 (2 rev. uppl.)

  Moore, G E: "Ett försvar för sunda förnuftet" i Marc-Wogau, K., Gustafsson, M., & Carlshamre, S. (Red.). (2010). Filosofin genom tiderna. 1900-talet. Före 1950 (2 rev. uppl.)

de Beauvoir, Simone: ur Det andra könet i Marc-Wogau, K., Bergström, L., & Carlshamre, S. (Red.). (2000). Filosofin genom tiderna. Efter 1950 (2 rev. uppl.)

         Flex 2

Digitala resurser

• Feldman, Richard och Conee, Earl: 'Internalism defended, American Philosophical Quarterly (Volume 38, Number 1, January 2001), s. 1–18. Nås digitalt via http://joelvelasco.net/teaching/4330/FeldmanConee_InternalismDefended.pdf.
• Goldman, A: ”Internalism exposed” The journal of philosophy 96:6 (June 1999), s. 271–291. Nås digitalt via universitetsbiblioteket.
• Huemer, Michael:  ”The problem of memory knowledge” The pacific quarterly (vol 80:4, 2002), s. 346–357. Nås digitalt via universitetsbiblioteket.
• Lackey, Jennifer: ”Testimonial knowledge and transmisson” The philosophical quarterly (vol 49, 1999) s 471–490. Nås digitalt via universitetsbiblioteket.
• Moore, G E:  utdrag ur “Certainty, Philosophical Papers (London: George, Allen and Unwin, 1959), s. 226-251. Reprinted in *G. E. Moore: Selected Writings (T. Baldwin (ed.)) (London: Routledge, 1993), s. 171–196
• Moore, G E:  utdrag ur “Four forms of skepticism”. Tryckt i Philosophical Papers (London: Collier Books, 1962), s. 210–212, 215–226
• Nagel, Thomas: ’What Is It Like to Be a Bat?’, i The Philosophical Review, vol. 83, nr. 4 (1974), s. 435–450
• Nolt, John: 'An Argument for Metaphysical Realism', Journal for General Philosophy of Science / Zeitschrift für allgemeine Wissenschaftstheorie (Vol. 35, No. 1 (2004)), s. 71–90. Nås digitalt via universitetsbiblioteket.
• Quine, Willard Van Orman: ”Kunskapsteorins naturalisering” i Filosofin genom tiderna. 1900-talet. Efter 1950: texter i urval av Konrad Marc-Wogau, Lars Bergström. och Staffan Carlshamre (2. reviderade och utökade upplagan) (Stockholm: Thales, 2008), s. 49–65. (Det engelska orginalet är tillgängligt via http://joelvelasco.net/teaching/3330/Quine-Epistemology-Naturalized.pdf.)

5. Kunskapsteori (qt)

Kursbok

• Johansson, Ekenberg m fl: Kunskapsteori. En introduktion till vetande,berättigande och sanning (Studentlitteratur 2014)

Digitala resurser

• Allen, Sophie: "Deepening the controversy over metaphysical realism" Philosophy vol 77:4 (Oct 2002)
• Davidson, D: ”On the very idea of a conceptual scheme” Proceedings and adresses of the american philosophical association vol 47 (1974) [Kommentar till Davidson: Stanford Encyclopedia of Philosophy: ‘Donald Davidson’ sekt 3&4]
  
• Dretske, F: ”The pragmatic dimension of knowledge” Philosophical Studies vol 40:3 (Nov 1981)
• Fricker, Elizabeth: 'Against Gullability', i Knowing from Words (Matilal, B.K. & Chakrabarti, A., red.) (Kluwer, 1994) s. 125–132, 144–145, 156–160
• Gettier, E: ”Is justified true belief knowledge?” Analysis (1963)
• Haack, Susan: ”Theories of knowledge: an analytical framework” Proceedings of the Aristotelian Society vol 83 (1983)
• Kornblith, H: ”Investigating knowledge itself” i Kornblith: Knowledge and its place in nature, s. 1–27 [ebok UB]
• Lewis, D: “Elusive knowledge” Australasian journal of philosophy vol 74:4 (1996)
• Liedman, Sven-Eric (m.fl.) (red.): 'Inkommensurabilitet', i Den svårfångade relativismen: En uppslagsbok (Stockholm, Thales, 2008), s. 122–129
• Liedman, Sven-Eric (m.fl.) (red.): 'Skepticism', i Den svårfångade relativismen: En uppslagsbok (Stockholm, Thales, 2008), s. 203–206
• Prawitz. Dag: 'Om moraliska och logiska satsers sanning', i En filosofibok tillägnad Anders Wedberg (red. Sven Arne Lundin & Anders Wedberg) (Stockholm: Bonnier, 1978), s. 144–155
• Sellars, Wilfrid: 'Does Empirical Knowledge Have a Foundation?', ur Empiricism and the Philosophy of Mind , i The foundations of science and the concepts of psychology and psychoanalysis (Herbert Feigl and Michael Scriven (eds)) (Minneapolis : Univ. of Minnesota Press, 1956), s. 293–301

• Siegel, H: "Goodmanian relativism" The Monist 67:3 (1984)