Kursöversikt

Välkommen till kursen LRFP31 Barns Uppväxt och fritid i närmiljö

Kursperiod: 2019-12-27- 2020-02-14
Uppstart av kursen sker den 27/12 via en digital kursintroduktion. Denna finns tillgänglig så fort du registrerat dig i kursen innan jul. (OBS- du behöver alltså inte vara på plats på Pedagogen)

Registreringsperiod 191220 - 191227.

 OBSERVERA att merparten av litteraturen finns att tillgå inom kursen så fort du registrerat dig, se meddelande i LRFP25Y. 
____________________________________________________________ 

 Hej och välkommen!

Information om kursens upplägg och innehåll finns här i lärplattformen Canvas. Se i navigeringen i vänstermenyn.

  • Under Moduler finns bl a kursens upplägg, innehåll och arbetsformer, en guide till studierna i kursen.
  • Aktuell kursinformation läggs in fortlöpande under Meddelanden.
  • Under Filer och i Media Gallery finns dokument och digitala media som används i kursen.
  • Kursplan och litteraturlista finns att söka fram i Studentportalen/Tjänster & Verktyg.
  • Kursens schema finns att söka fram:

 

Kursens syfte, mål och innehåll

Barns fritid är villkorad av deras vardagsliv. De uppväxtvillkor, den plats barnen växer upp på samt flera strukturella faktorer påverkar vad barn har en möjlighet att ägna sig åt på sin fritid och hur vardagslivet ser ut. Kamrater och stöd från vuxenvärlden samt egen motivation och drivkraft påverkar också vardagslivet i stor utsträckning. För att kunna erbjuda barnen stöd måste du som lärare ha kunskap om barns uppväxt. Du behöver också ha strategier för att lära känna aktuell åldersgrupp och det område som du skall arbeta i. Vi prövar några av dessa arbetsformer inom ramen för vårt kursprojektKursen avser att fördjupa kunskaper om barns och ungas uppväxt, lärande, hälsa och fritid i relation till de platser där de växer upp. Kursen tar stöd i begrepp från barndomssociologisk teoribildning.

Samhällets insatser och stöd för barn och unga liksom föreningsverksamhet och privata initiativ presenteras. Barns uppväxt och fritid i olika områden kartläggs. I projektarbetet undersöks platser/miljöer genom deltagande besök samt samtal med nyckelpersoner. Det insamlade materialet analyseras med stöd i barndomssociologi samt aktuell statistik om barns livsvillkor, fritid och hälsa. Samhällsförändringar, rådande strukturer, normer diskuteras samt hur politiska beslut påverkar lärande, identitet och välbefinnande. Särskilt uppmärksammas alla barns rätt till meningsfull fritid oavsett uppväxtmiljö.

Aspekter av social och ekonomisk hållbarhet diskuteras i kursen. Normer och ett normkritiskt förhållningssätt uppmärksammas med fokus på jämlikhet och jämställdhet. Lärares hälsofrämjande uppdrag introduceras i relation till olikheter i uppväxtvillkor. Komplexiteten i barns liv, deras erfarenheter av olika uppväxt- och fritidsmiljöer samt arbetet att främja barns positiva identitetsarbete diskuteras som en central aspekt av grundlärares fritidspedagogiska uppdrag.

Kursens lärandemål presenteras i kursplanen (inklusive litteraturlistan). Lärandemålen är utgångspunkter för kursens upplägg och innehåll, och anger de kompetenser och kunskaper som ska uppnås under kursen. Det är därför viktigt att återknyta till kursplanen under kursens gång.

Kursens yrkesrelevans

Fritidshemmet har till uppdrag att skapa en verksamhet som både innebär meningsfull fritid under barnens tid i verksamheten men också att stödja barns lärande och utveckling nu och framöver. Uppdraget att lära känna sin närmiljö och dess möjligheter samt att skapa kontakter med kommunens fritidsverksamhet, kultur och föreningsliv finns framskrivet i läroplanskapitlet för fritidshem (Skolverket, 2011/2016). Det normkritiska uppdraget samt lärares hälsofrämjande arbete med barnen är andra delar av uppdraget som uppmärksammas i denna kurs, jämställdhetsarbetet har fått en ny dignitet I läroplanens första två kapitel från 2018.

Hållbar utveckling är i fokus för både skola och fritidshem och ett av de viktigaste målen att utbilda för. I denna kurs sätter vi fokus främst på social och ekonomisk hållbarhet, alla barns rätt att växa upp under rimliga sociala och ekonomiska villkor och att utveckla en förståelse för att jämlikhet och solidaritet är en viktig del av den kompetensbarn behöver utveckla I livet.

Kursens genomförande i tre faser: 

Bakgrundsfas 

När du lär känna en ny barngrupp är det viktigaste att bygga ömsesidiga relationer med barnen. Ofta hämtar en sin kunskap om barngruppen och området helt från sina erfarenheter. I denna första del ska du pröva mer strukturerade sätt att kartlägga området du arbetar i. Du ska dels undersöka närmiljön med barnperspektivet i fokus. Vilka platser, möjligheter och hinder finns runt just ditt fritidshem? Hur kan man förstå detta område som uppväxtmiljö för barn i skolåren via tillgänglig information? Samtidigt ska du bygga en teoretisk grund via föreläsningar och texter som ger möjlighet att förstå och tolka ditt område i jämförelse med mer generella data.  Första steget, Bakgrund, avslutas den med en enskild muntlig redovisning den 17 januari.

Projektfas:

Samma dag går vi in i nästa fas,  projektfasen,  där ni ska pröva på ett projektorienterat arbetssätt. Utifrån er kartläggning och föreläsningarna samt litteraturen ska ni hitta spännande frågor att gå vidare med att undersöka i nybildade projektgrupper. Ni ska formulera gemensamt syfte samt några frågor att få svar på. Varje projektgrupp tilldelas en handledare som följer, stödjer och bedömer projektet. I projektet ska ni ut och träffa de som arbetar med fritid, lärande, hälsa, normkritik i ert område. Var och en samlar material från sitt område för att därefter kunna besvara frågan tillsammans. Projektgruppen träffas på fredagar och delar information och lär av varandra. Vid något tillfälle introduceras nästa fas i processen. Salar finns bokade på Pedagogen för gruppernas träffar.  Vid ett handledningsseminarium har alla med insamlat material som analyseras och tolkas.

Redovisningsfas

Kursen avslutas med att ni redovisar projekten i en miniutställning den 14/2. Vi diskuterar barns uppväxtvillkor, likheter, normer, värderingar, samt det normkritiska, interkulturella och hälsofrämjande uppdraget utifrån era projekt. Du ska också formulera en kursanknuten text över hur du vill verka för social hållbarhet via dels  ett hälsofrämjande arbetssätt och dels ett normkritiskt förhållningssätt. 

 

I kursen används digitala media, som t ex lärplattformen Canvas,  egen smartphone, dator eller surfplatta samt andra webbaserade tjänster och liknande. Kursen innehåller nätbaserade moment och tillgång till stabil nätverksuppkoppling krävs därför under kursen.
All kursinformation samt kontaktuppgifter finner du här i Canvas. Då eventuella förändringar läggs ut fortlöpande som meddelande i Canvas, är det viktigt att hålla sig uppdaterad. 

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande (IPKL) är kursansvarig institution.

Inger Brännberg
Kursansvarig/kursledare

____________________________________________________________ 

Kontaktuppgifter - om du har frågor eller behöver mer hjälp

  • Studieadministratör: 
    • Cathrine Lindqvist,  e-post: cathrine.lindqvist@gu.se
      kan svara på frågor om bl a registrering, betygsrapportering och schema.

  • Studievägledare:
    • Lena Wendt,  e-post: lena.wendt@ped.gu.se
      kan svara på frågor och ge stöd vad gäller bland annat studiesociala frågor, behörighetsfrågor, stöd vid funktionshinder, eventuell tillgodoräkning av tidigare högskolepoäng. 
  • Kursansvarig:
    • Inger Brännberg,  e-post: inger.brannberg@ped.gu.se
      kan svara på frågor om kursens upplägg, innehåll och arbetsformer samt examination.


  • Examinator i kursen, se Moduler under Examination

  • Studierektor:
    • Live Stretmo,  e-post: live.stretmo@ped.gu.se
      kan svara på frågor om bl a kursens övergripande planering och upplägg.

 

Kurssammanfattning:

Datum Information Sista inlämningsdatum